Din personliga integritet
är viktig för oss

På Scandinavian Venous Centre värnar vi om våra patienters personliga integritet och strävar efter att dina personuppgifter alltid hanteras på bästa sätt och i enlighet med gällande dataskyddslagar.

I och med införandet av GDPR (General Data Protection Regulation), en ny EU-förordning som gäller i hela Europa från den 25:e maj 2018 vill vi förtydliga hur vi hanterar dina personuppgifter.

Mycket är sig likt, men den nya förordningen ställer vissa högre krav på våra system och processer, förordningen stärker även individens rättigheter och gör det lättare för dig att ta reda på hur vi använder och skyddar din information.

Det är viktigt för oss att du känner dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här förklarar vi kort hur vi samlar in och hanterar din personliga information.

Dina personuppgifter hjälper oss att hjälpa dig

Användningen av personuppgifter är avgörande för att tillhandahålla högkvalitativ tand- och sjukvård. Vi är även skyldiga att föra journal enligt Patientdatalagen.

Dina personuppgifter är trygga hos oss

Vi hanterar dina personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och sparar dem aldrig längre än vad som är nödvändigt och tillåtet.

Vi är tydliga med hur vi hanterar dina uppgifter

Vi samlar inte in onödiga personuppgifter och du har rätt att få veta vilka personuppgifter vi behandlar och för vilka ändamål. Det kan du göra genom att begära ett så kallat registerutdrag.

I denna folder kan du se hur Vårdguiden 1177 beskriver hur personuppgifter hanteras i din journal och dina rättigheter på grund av detta.

GDPR påverkar inte din vårdupplevelse med oss men läs gärna mer om hur vi hanterar dina personuppgifter på praktikertjanst.se/personuppgifter.

Vi värnar om din personliga integritet

Det är viktigt för oss att du känner dig trygg med att vi hanterar dina personuppgifter på ett säkert och bra sätt och i enlighet med gällande dataskyddslagar. Du ska vara medveten om vilka uppgifter vi hanterar om dig, varför och vilka rättigheter du har. Så här uttrycker Vårdguiden 1177 det.

När du söker och får vård förs en patientjournal. Det främsta syftet med patientjournalen är att din vård blir dokumenterad av den personal som ger dig vården. Det blir en informationskälla som följer med, till exempel i den behandling du får. Patientjournalen kan också bidra till att du blir mer delaktig i din vård. Om det finns till exempel röntgen- , laboratoriesvar och foton ska de ingå i journalen.

Patientjournalen är också viktig om

  • du har synpunkter på vården och det ska göras en utredning
  • den behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten
  • den, under vissa förutsättningar, används i forskning.

All personal som är legitimerad inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, åtgärder och liknande i journalen. Även en del yrkesgrupper som inte är legitimerade ska föra journal, till exempel vissa kuratorer.

Om du ger samtycke till så kallad sammanhållen journalföring blir det möjligt för flera vårdgivare att läsa uppgifter i din journal. Då kan vårdpersonal, även om de inte arbetar på samma sjukhus till exempel, få tillgång till journalinformation som är viktig för den sjukdom du har och den vård du behöver. Sammanhållen journalföring innebär att du inte behöver upprepa hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

Vad patientjournalen ska innehålla

Det är patientdatalagen som reglerar allt som rör patientjournalens användning. Inte minst hur personuppgifter och journalhandlingar ska föras och skyddas. Utgångspunkten är att stärka patientsäkerheten och integritetsskyddet i vården. Till exempel ska du som patient ha rätt att påverka vem och i vilket sammanhang journalen får läsas.

Enligt patientdatalagen ska en patientjournal innehålla:

  • Personuppgifter, vanligen namn och personnummer. Enda undantaget är om du gör ett hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. Visar det sig att du är hiv- smittad ska en patientjournal med personuppgifter upprättas.
  • Uppgifter om varför du har fått vård.
  • Information om den diagnos du har fått, alltså en beskrivning av sjukdomen, samt de undersökningar och behandlingar du gått igenom.
  • Uppgifter om vilken information du har fått, till exempel vilka behandlingsalternativ som finns och möjligheten till en ny medicinsk bedömning.
  • Information om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.
  • Uppgifter om du har lämnat samtycke till att prover från kroppen sparas i så kallade biobanker.
  • Information om läkemedel du tar och får utskrivet. Om du är medvetslös och vårdpersonalen inte vet vem du är så får du givetvis vård ändå och därmed en journal. Identiteten fastställs efteråt.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det felaktiga och föra in nya anteckningar. Om du anser att en uppgift i journalen är oriktig eller missvisande ska det antecknas i journalen.

Vill du veta vad det står i din journal?

I vissa fall kan du skicka en förfrågan om att beställa en kopia av din journal via 1177 Vårdguiden. Logga in på 1177.se för att ta reda på om din mottagning erbjuder tjänsten.

Du kan också vända dig direkt till din vårdenhet, som kan besvara frågor om din journal och se till att du får läsa, skriva av, eller få kopior ur den.

Rätt att läsa din journal

Om du vill läsa din journal kan du vända dig till det ställe där du behandlats. Du kan antingen ringa eller skriva och begära att få läsa din journal av den som du har blivit behandlad av. Vården är skyldig att ge dig ett svar så fort som möjligt. Du kan vända dig till verksamhetschefen om du tycker att svaret drar ut på tiden.

Ibland finns det en särskild enhet eller instans som du ska vända dig till om du vill läsa din journal.

I princip har du alltid rätt att läsa din egen journal efter att läkaren, eller den som har hand om journalen, gjort en prövning. Du har rätt att läsa journalen i lugn och ro och skriva av uppgifterna. Om du vill ha en kopia av journalen är det vanligt att en kopieringskostnad tas ut.

När journalen inte lämnas ut

Vårdgivaren gör alltid en individuell bedömning av om en journal ska lämnas ut. Till exempel kan du bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till att du inte läser den. Det händer väldigt sällan och då oftast inom psykiatrisk vård.

Ofta sekretessbeläggs också de delar i journalen där det finns uppgifter som kommer från tredje person om det finns risk för att den personen kan råka illa ut eller få problem om dessa uppgifter lämnas ut.

Som vårdnadshavare har du i regel rätt att ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre, i tonåren, krävs oftast att barnet ger sitt samtycke till det.

Journalen lämnas inte ut till en vårdnadshavare om man inom sjukvården eller socialtjänsten misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare eller att den som har vårdnaden inte kan skydda barnet.

Möjlighet att överklaga

Om din journal finns inom landstinget, regionen eller kommunen och läkaren vägrar lämna ut hela eller delar av journalen ska du begära att få ett skriftligt beslut. Med det kan du gå till kammarrätten och överklaga vårdgivarens beslut.

Om det är en läkare inom privat hälso- och sjukvård som säger nej till att lämna ut din journal måste läkaren meddela sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då ska läkaren också skicka med en förklaring till sitt beslut så att IVO kan bedöma på vilka grunder det har fattats. Läkare som har avtal med landstinget måste också meddela IVO om de inte vill lämna ut din journal.

Efter prövning kan IVO komma fram till att journalen ska lämnas ut. Om IVO beslutar att journalen inte ska lämnas ut kan du överklaga till kammarrätten.

Hur journalanteckningarna ska se ut

Anteckningarna i patientjournalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt begripliga även för dig som inte är medicinskt kunnig. Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och fackuttryck som används. Om du inte förstår det som står i journalen kan du be din läkare eller annan vårdpersonal att förklara vad det betyder. Det kan vara bra att gå igenom journalen tillsammans med sin läkare.

Anteckningar om en patient får inte vara kränkande. Varje anteckning ska i stort sett alltid vara signerad, det vill säga underskriven av den som gjort anteckningen.

Om du som patient har en avvikande mening eller anser att en uppgift är fel ska det antecknas i journalen att du tycker det. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.

Om du vill få din journal förstörd

Om du vill att patientjournalen helt eller delvis ska förstöras kan du begära det hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då krävs att du har goda skäl för det och att det är uppenbart att journalen inte behövs för framtida vård. Om IVO avslår en ansökan om förstöring kan du överklaga hos förvaltningsrätten. Om journalen får förstöras innebär det att också alla kopior förstörs.

En nackdel med att en journal försvinner på detta sätt kan vara att det till exempel försvårar att begära ersättning om du har fått en vårdskada eftersom uppgifter om händelsen kan saknas.

Patientjournalen skyddas av sekretess

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dessa. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en bekant eller vän.

Vissa myndigheter har rätt att kontrollera att bestämmelser som styr hälso- och sjukvård följs. Till exempel ska Inspektionen för vård och omsorg kunna läsa journalen utan att du har gett samtycke till det. Likaså kan Försäkringskassan och socialtjänsten ha rätt att få läsa journaluppgifter utan ditt samtycke.

Sparas i minst tio år

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem. Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I landstingen sparas oftast journalerna mycket längre. Det gäller till exempel om journalen kan behövas för att avgöra försäkringsärenden eller ansvarsfrågor. Journalen kan också behövas för forskning och för utredning om släktrelaterade sjukdomar.

Journaler från en nerlagd läkarpraktik ska också sparas i åtminstone tio år och ska arkiveras i landstingets arkiv.

Mer information finns

Det finns mycket mer reglering kring din journal, exempelvis kring sammanhållen journalföring i hälso- och sjukvård och din rätt att spärra uppgifter från att lämnas ut till andra vårdgivare i sådana system och hur du kan få se vem som läst i din journal. Läs mer om dessa frågor på www.1177.se eller på www.praktikertjanst.se/personuppgifter